För tidigt att avfärda betalt innehåll

Joakim Jardenberg har arbetat med webbpublicering sen stenåldern (15 år ungefär), och han menar i en bloggpost i dag att det är meningslöst att försöka ta betalt för innehåll. Han hänvisar även till en bloggpost som Michael Zackrisson skrev i maj i år, där Zackrisson menar att frågan om gratis eller betalt är fel svar på fel fråga.

Jag har stor respekt för de här killarna (herrarna?). De har varit med länge och de kan media bättre än jag. Men med en dåres envishet hävdar jag att det går att ta betalt för innehåll på nätet.

Målgruppen är tillräckligt stor
Enligt sajten internetstatistik.se var 71% av Sveriges befolkning mellan 16 och 74 år ute och surfade varje dag 2008. Enligt SCB innebär det nånstans mellan 6,5 och 7 miljoner svenskar (Kolla deras befolkningstatisik).

Det finns alltså en potentiell målgrupp på mellan 6,5 och 7 miljoner svenskar. Frågan är då, hur mycket är nyheter värt för den här målgruppen? Den frågan är inte lätt att svara på, men man kan konstatera att 85% av svenskarna mellan 9 och 79 år har tillgång till Internet i hemmet, och 72% har bredband som de alltså betalar för. Det är också intressant att notera i statistiken ovan att 67% av svenskarna mellan 9 och 79 år har tillgång till en dagstidning hemma, som de också betalar för.

Målgruppen betalar redan för nyheter
Michael Zackrisson gör en stor affär av att dagstidningarna inte använder Internet optimalt, att de bara kopierar tidningsinnehållet rakt av och lägger ut det på nätet. Att det helt enkelt inte är tillräckligt bra för att ta betalt för. Och till viss del håller jag med honom – tidningarna har inte utnyttjat Internet optimalt. Men det förklarar inte att ingen betalar för nyheter på nätet när miljontals människor betalt för exakt samma information på papper. Om kvaliteten på innehållet var det enda eller det största problemet, då borde inte så många människor vara villiga att betala för det på papper.

Min tes är därför att problemet bara till viss del handlar om innehåll – för det är naturligtvis så att själva nyheten utan analys och sammanhang är svår att ta betalt för – men det handlar även om undermåliga betalningslösningar.

Låt oss utgå från att det finns 6,5 miljoner svenskar som är villiga att betala för nyheter.
Låt oss vidare försiktigvis utgå från att de är villiga att betala 2 kronor om dagen för tillgång till nyheter – väsentligt mindre än vad de betalar för TV och dagstidning.

Om vi utgår från siffran 6,5 miljoner, och antar att de är villiga att betala några kronor för att ha tillgång till nyheter (alla, inte bara från en sajt) så skulle det innebära 2*6 500 000*365≈4,75 miljarder kronor om året. För att sätta den summan i något slags perspektiv så uppgick reklaminvesteringarna på Internet till 4,82 miljarder kronor under 2008.

Betalningssystemen är för dåliga
Men för at det ska fungera behöver betalningssystemen ses över:
• Prenumerationer går bort, för har jag bara 60 kronor i månaden kommer jag knappast vilja lägga hälften av det på Aftonbladet Plus.
• Artiklarna måste kunna kosta 10-20 öre styck, för annars blir det för dyrt om jag kan få en hel tidning för en tia.
• Det måste vara blixtsnabbt, för tar det mer än några sekunder att betala, så är det enklare att gå till de sajter som fortfarande kommer erbjuda materialet gratis. Därmed faller SMS-betalningar.
• Det måste vara sajtoberoende, för användarna kommer inte att vilja vara begränsade till en enstaka sajt eller till ett fåtal sajter, och de kommer inte att orka hålla reda på multipla login-uppgifter.

Telekombranschen har erfarenhet av att samla upp mängder av små transaktioner till belopp som är möjliga att fakturera – kanske är det därifrån vi kommer att få de första fungerande systemen?

About these ads

7 svar

  1. Intressant matematik, men du har tyvärr helt fel. Din modell bygger på att informationsn skulle kunna låsas in, och det kommer aldrig att gå. Någon annan kommer då att rewrita nyheterna och – vips! – alltihopa faller.

    Dessutom betalar inte läsarna ens idag för information. Extremt få betalar för information, det är några få i affärslivet, sekundaktuell aktieinformation och viss mycket specialiserad branschinfo. Men inte allmänna nyheter.

    Det läsarna betalar för är paketering och distribution. På internet kostar distributionen ingenting och paketeringen är än så länge undermålig. End of discussion.

  2. Du väljer verkligen vilka undersökningar du ska titta på ;)

    Nyligen publicerades tex en gedigen rapport som indikerade att en (1) procent sade sig vara villiga att betala för nyheter. Det blir lite annan matematik ändå.

    Men jag uppskattar verkligen din ansats, jag har ju efterlyst kalkyler ända sedan jag gjorde den här: http://mindpark.se/matematik-for-nyborjare-ta-betalt-nyheter-internet/

    (BTW, tyvärr missar du poängen lite med mitt inlägg som du länkar till – för en gångs skull handlade det inte så mycket om att skjuta hål på betalmodellen som att presentera, så tydligt jag kan, att det finns lågt hängade frukt som vi missar. Men jag måste vara en pedagogisk katastrof, för det verkar inte alls bita;)

    • Tack även till dig Joakim.

      Ford lär ha sagt ”Hade jag frågat kunderna vad de ville ha hade de svarat ‘en snabbare häst’”. De undersökningar jag refererar till har den fördelen att det inte handlar om hur många som kan tänka sig att betala, utan om en ganska stor grupp som faktiskt redan betalar både för Internet och för Nyheter – bara inte på samma plats. Alla kommer inte att vilja lägga två kronor om dagen naturligtvis – men många (som jag) kan säkert tänka sig att betala väsentligt mer.

      Angående din analys så håller den. Men den bygger på prenumerationer, och den låser in folk på en sajt vilket går rakt emot det jag tror är de stora värdet av webben – kopplingarna mellan artiklar på olika sajter. Prenumerationer är en återvändsgränd även för Aftonbladet, och dödfött för de flesta andra.

  3. Och dessutom, ditt resonemang om microbetalningar bygger på ett av två antaganden.

    Antingen att vi betalar innan och köper grisen i säcken. Ett väldigt o-internetigt betende (http://mindpark.se/freemium-ar-inte-en-prenumeration/)

    Eller så ska vi läsa först och sedan betala. Tipping jar funkar väldigt bra för mindre aktörer, eller för sådana som vi älskar högt och rent, men det är tveksamt om så många skulle välja att dricksa DN…

    • Jag tror på ett system där man kan betala i förskott eller dyrare mot faktura i efterskott. Det senare är krångligare, men vi accepterar ju det förfarandet när det gäller telefon.

      Om jag betalar in 100 kronor till ”TidningsPengar AB” och kan använda dem på 100 eller fler sajter, så köper jag inte grisen i säcken. Jag kan fortfarande välja vilka tidningar som får mina pengar, och är jag bortrest en vecka så förlorar jag inga pengar.

      Såhär ser jag det – om du inom 15 sekunder från det att du bestämt dig för att klicka på en rubrik kan ha betalat en mycket liten summa pengar, så tror jag att det är värt en del jämfört med att lägga ett par minuter på att hitta samma eller kanske lite sämre information nån annanstans. Ökar tiden till mer än 15 sekunder eller om kostnaden är för hög … då betalar det sig plötsligt att jaga gratis.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 010 andra följare

%d bloggare gillar detta: