Google Buzz är för lite och för sent för de flesta

Trots att jag sysslat med sociala medier sedan tidigt 90-tal och att jag ägnar en ansenlig del av min arbetsdag åt att delta i och fundera kring sociala medier, tycker jag att man kan vara rätt pragmatisk när det gäller nya tjänster.

  • Man måste omedelbart fatta vad de går ut på
  • Syftet måste vettigt
  • Det måste tillföra nåt nytt eller vara avsevärt bättre än nåt annat

Det här är inte nåt man ska behöva göra en massa efterforskningar för att få reda på. Antingen är idén så bra och självklar att det bara säger ”klick”, eller så har tjänsten blivit så stor att man behöver ta reda på vad alla är så upphetsade över. Facebook tillhör den senare kategorin. Flickr den tidigare, i varje fall innan Facebook också erbjöd möjlighet att dela med sig av bilder.

De senaste dagarna har det snackats mycket om Google Buzz, och frågan är då, ska man hoppa på Buzz nu?

För de flesta är Buzz inte tillräckligt bra eller nytt

  • Buzz är nån typ av life-stream, ungefär som Facebook, så det är lätt att fatta vad det går ut på.
  • Syftet är vettigt – det är kul att dela med sig av funderingar, bilder och annat.
  • Problemet är att det här inte är nytt och Google har inte lyckats göra det bättre än Facebook.

Alltså finns det egentligen ingen anledning för de flesta att vara på Buzz (om det inte handlar om den rent yrkesmässiga ”jag måste veta vad det handlar om”-aspekten).

Vissa typer kommer ändå att älska Buzz

Det här innebär inte att Buzz är ointressant. Jag kan se ett antal typer som kommer att gilla Buzz:

Tunga Gmail-användare med massor av kontakter blir nu automatiskt kopplade till dessa i ett nätverk. Man kan diskutera om man verkligen vill vara det, och jag vet inte hur Google låter dig styra vilka grupper som får se vad – men du får snabbt ett nätverk och det är naturligtvis smidigt.

Tunga Google Reader-användare som prenumererar på hundratals RSS-strömmar och gillar att kommentera nyheter kommer att gilla Buzz, speciellt om de dessutom är tunga Gmail-användare. På den här punkten vinner Buzz över Facebook på knock-out.

Google-älskare som redan använder Picasa, Youtube och några av de andra tjänster som finns på Buzz, men som inte redan tagit steget över till Facebook. Men det lär inte vara en särskilt stor grupp.

Långt kvar tills Buzz kan utmana Facebook

Att Buzz i dag skulle kunna utmana Facebook har jag mycket svårt att se.

Nyttan med Buzz står i direkt proportion till hur många av dina kompisar som har Gmail och hur mycket du använder det. För de flesta innebär det att det kommer finnas stora hål i bekantskapskretsen – och tror du att det är svårt att få dina kompisar upp på Facebook så vänta tills du försöker få dem att byta den mailadress de haft i 10 år bara för att kunna ta del av dina statusuppdateringar …

Om man sedan lägger till att Facebook kommer att få fullfjädrad e-mail så är det egentligen bara möjligheten att få en integrerad RSS-läsare med kommentarsmöjligheter som talar för Buzz – men frågan är hur länge Facebook kommer vara nöjda med att inte ha en sån funktion om det visar sig vara nåt folk vill ha.

Vad tror du?

Du kan inte kontrollera konversationen

Per undrar i dag på sin blogg om det eventuellt kan vara negativt för ett företag att Twittra. Inte på grund av misstag eller fylletwittrande och liknande kriser, utan på grund av att Twitter-kontot i sig fungerar som en fokuspunkt för folk att rikta sin ilska mot. Pers exempel är @sj_ab, där han menar att han ser mer klagomål nu än någonsin, men inte alls lika mycket om Comhem som enligt Per inte längre finns på Twitter.

Tesen är att varumärket SJ har fått sig en törn, i varje fall hos Per, på grund av att SJ börjat Twittra.

Jag har några invändningar (annars hade jag ju inte skrivit det här):

För det första undrar jag om SJs varumärke nånsin varit bra. Precis som Per åker jag aldrig tåg, men det hindrar inte att jag hört talas om deras problem att hålla tider, otrevliga personal, dåliga mat, knäppa bokningssystem, dyra biljetter, för att inte tala om den famösa kampanjen ”3 punkter på 100 år” eller var det tvärtom?

Att det klagas mer på SJ nu än nånsin har nog mer att göra med att vi har den snörikaste, kallaste och längsta vintern i mannaminne, än på att SJ börjat Twittra. Det är helt enkelt så att fler människor än någonsin blir försenade – och därmed förbannade. Till och med en minister har ju uttalat sig om att tågen ska gå i tid även om det är vinter.

Sen får man fråga sig vilken målgrupp SJ har, och därmed lägger krutet på att förbättra sitt varumärke hos. Att min uppfattning om SJ är enligt ovan kostar inte SJ nånting eftersom jag aldrig åker tåg och inte hade gjort det ens om jag tyckte de var bra och billiga.

Till sist – konversationen finns där även om du inte är där för att lyssna på den. Kvaliteten på SJs tjänster har diskuterats så länge SJ har funnits, de uppstod inte med Twitter eller när SJ reggade ett konto, och de kommer inte att upphöra om SJ försvinner från Twitter. Jag tror att SJ tjänar på att finnas på Twitter. Sedan tror jag i och för sig att de skulle tjäna ännu mer på det om de hade Twitter igång så länge folk fanns på tågen, eller i varje fall så länge kundtjänsten var öppen, och om de använde Twitter för att snabbt kommunicera orsakerna till alla förseningar … men det är en annan historia.

Vad tror du – finns det lägen när företag använder Twitter på ”rätt” sätt, men ändå skadar varumärket?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 010 andra följare