Kommentar: 26 år gammal och aldrig jobbat?!

Aftonbladet kör i dag igång en ny artikelserie kallad ”Det arbetslösa Sverige”, och först ut är Pernilla Åström, 26 år gammal boende i Eskilstuna som aldrig haft ett jobb. Eller, hon har inte haft ett jobb sen hon sommarjobbade som 16-åring – men det kunde lika gärna vara aldrig.

Artikeln är bra skriven, man märker reporterns upprördhet och de inblandades uppgivenhet. Artikelns ingress sätter tonen:

Vi åkte till Eskilstuna med en fördom:

Att det finns jobb bara man anstränger sig.

”Det är bara att fortsätta söka tills ni får napp”, sa vi till Pernilla, 26, och Mirja, 22.

Inget kunde vara mer fel.

Jobben nappar inte alls och det sista Pernilla och Mirja behöver är halvhjärtad uppmuntran nedkörd i halsen. De behöver pengar till hyra och mat.

Med det sagt – låt oss berätta om det stora utanförskapet.

Det är svårt att inte känna för Pernilla och hennes kompisar i Eskilstuna som aldrig haft ett jobb. Att leva på bidrag och bara gå och dra hela dagarna måste vara ett helvete, även om man har en hund. Men frågan som inte ställs i artikeln – och som rimligen borde ställas – är vad Pernilla Åström gjort för att förändra sin situation.

Ja, hon har sökt massor av jobb utan framgång. Hur många får vi inte veta, men vad mer har hon gjort? Det sägs att vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat – och i något läge bör hon ju ha insett att hennes taktik för jobbsökande inte funkar. Då får man ju börja fundera på om man har rätt utbildning, rätt kunskaper, rätt inställning eller om man gör rätt på intervjuerna.

Nu inser ju jag också att för Pernilla som är mitt inne i ”shit-vad-jag-är-värdelös-och-ingen-vill-anställa-mig” så är det inte helt lätt att ställa de här frågorna till sig själv. Eller ens komma på dem. Men nån annan borde göra det. Och journalisten borde också göra det, så att artikeln inte bara blir ytterligare en i raden av ”sätta ett mänskligt ansikte på statistiken”-artiklarna. Men det kanske blir bättre i nästa artikel i serien.

Advertisements

7 svar

  1. Det är väl just det här som duktiga jobbcoacher kan hjälpa till med – att skapa framtidstro, stärka självbilden, inventera färdigheter och planera tillvägagångssättet för en CV-uppdatering.

  2. Du menar om alla arbetslösa hade rätt taktik i sökande efter jobb, så skulle vi nästan inte ha någon arbetslöshet alls, Märkligt.

    • Det finns ju den så kallade friktionsarbetslösheten – att du av olika skäl blir av med jobbet och definitionsmässigt är arbetslös tills du hittat nästa jobb. Den är naturlig och går inte att komma ifrån.

      Om en person däremot inte lyckas skaffa ett enda jobb på sex år så är det inte brist på jobbtillfällen som är problemet, för nog har det blivit ett och annat jobb ledigt de senaste sex åren. Kanske inte i Eskilstuna, kanske inte i klädbranschen – men jobb finns.

  3. För tillfället finns bara jobb för de med kontakter eller tidigare arbetslivserfarenhet. Du kan social kompetens, hög arbetsmoral, vara en god skribent, ha goda IT-kunskaper m.m, söka hundra jobb och inte komma till en enda intervju. Så ser det ut i dagens Sverige.

    /Anna som sökt jobb från Ystad till Sundsvall utan resultat.

    • Jag köper inte riktigt det där. Arbetslösheten bland ungdomar är hög, men den är inte 100 procent.

      – Sök inte bara på annonser. Jag söker själv folk med jämna mellanrum, och går alltid igenom spontanansökningarna och hör efter med mitt nätverk innan jag annonserar.

      – Om det är en viss typ av jobb du vill ha, vet du exakt vad det företag du vill jobba på behöver för profil? Om inte, ring och fråga, och komplettera med det du saknar.

      – Om du ändå inte hittar ett jobb, har du övervägt obetald praktik för att komplettera din utbildning? För många arbetsgivare är vilken arbetslivserfarenhet som helst att föredra framför någon helt nybakad student.

      • Ser att detta är ett gammalt inlägg men kan inte låta bli att kommentera. Detta för att jag blir så arg och ledsen på alla människor som har arbete. Jag är själv 23 år och har inte haft ett enda arbete sedan jag tog studenten 2008, visst jag kan erkänna den första perioden var jag alldeles för skoltrött för att söka 100% arbete jag var less på allt.

        Men det har gått några år sedan dess, jag är fortfarande arbetslös och så trött på livet att jag inte längre orkar med det. Du pratar om praktik och som många andra verkar du tro att det är en mirakel väg till arbete. Det jag vill fråga dig är om du någon gång under 2010-2011 någonsin praktiserat på ett företag?
        Det har jag! För att vara exakt har jag praktiserat på 5 företag under denna period, praktikerna har varat mellan 1-2 månader och jag har inte fått ett enda jobb. En praktikplats märkte knappt av min existens fast jag jobbade och slet dag ut och dag in, jag och tre andra praktikanter arbetade och ledningen sparkade tre anställda. Det behövdes sparas inom företaget och då var det billigare med gratiskraft.

        På en annan praktikplats lovades jag arbete efter 2 månaders praktik, jag jobbade och slet under dessa två månader. Men när månaderna var över fick jag höra att de ansåg att jag inte klarade av att arbeta själv och därför kunde det inte anställa mig men ville att jag skulle praktisera en månad till. Det ironiska med detta är att under hela min praktik arbetade jag själv! ”I morgon åker du och städar bodarna sedan kan du åka och ta hand om Gunilla (en kvinna som var behov av personlig assistans)” Jag jobbade och slet gratis i 2 månader vilket ledde till att de kunde dra in på arbetet som deras anställda gjorde och sparade på så sätt pengar.
        Min senaste praktik var bra men problemet var att företaget behövde spara pengar så det fanns inga möjligheter att anställa.

        Jag blir så glad den dagen folk med arbete slutar uttala sig om praktik. Jag tänker aldrig mer i hela mitt liv praktisera, jag har kommit till den gränsen där jag hellre svälter än praktiserar eller skriver in mig någonsin på arbetsförmedlingen. Jag behöver pengar så jag kan få tak över huvudet och mat på bordet, gratis arbetskraft ger inte det. Och ska man tala om praktik och erfarenhet så är det också bara skräp för att många affärer skriver klart och tydligt att praktik erfarenhet inte duger som merit när man söker.
        Jag söker jobb inom butik, något som jag både praktiserat i och studerat i. Men jag duger inte för de fina arbetarna i samhället för jag har inte en enda kontakt som kan hjälpa mig till ett arbete.
        Jag är 23 och redan har mitt liv kört sig helt!

        • Hej Michaela,

          Tack för att du delar med dig av din situation, det gör ont i mig när jag läser din kommentar.

          Jag har ju jobb och har själv aldrig varit i din sits, så jag ska inte påstå att jag förstår hur du har det. Men det jag ville med mitt ursprungliga inlägg och i de uppföljande kommentarerna var faktiskt inte att peka ut ett specifikt sätt eller en väg eller metod eller åtgärd som garanterat leder till jobb.

          Istället handlar det om att sätt upp ett mål, testa något för att se om det för dig närmare målet, och om det inte fungerar, testa något annat.

          Du vill ha ett jobb i en butik skriver du, och du säger också att du har rätt utbildning. Då är frågan – vet samtliga butiksägare i trakten om att du vill jobba hos dom? Har du frågat dem varför du _inte_ får jobb hos dom? Är skälet något du kan påverka? Om de frågar efter erfarenhet – har du frågat dem vad de tycker är relevant erfarenhet?

          Sen kan det ju faktiskt vara så att du har orealistiska mål. Det behöver inte vara ett konstigt mål, men vill man t ex jobba i en videobutik och det bara finns en videobutik där man bor och den bemannas av ägaren 12 timmar om dagen 7 dagar i veckan … då bör man nog fundera på om målet är realistiskt. Då kanske du får fundera på om du kan tänka dig att jobba i en annan typ av butik, eller att flytta nånstans där det finns fler videobutiker.

          Det viktigaste är dock att tills du har ett jobb så kan du inte utgå från att du har rätt utbildning, rätt erfarenhet osv. Du måste testa nya saker. Så praktik funkade inte – vad mer kan du göra? Finns det nån annan bransch du kan tänka dig så länge? Någon utbildning du kan söka? Finns det jobb nån annanstans i Sverige?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: