Krishanteringen har blivit viktigare än händelserna

Krishantering har blivit en nyckelkompetens som nästan är viktigare än förmågan att sköta det man egentligen är anställd för att göra, i varje fall om man är en så kallad “offentlig” person.

När offentliga personer blir inblandade i skandaler ägnar media numera allt mer tid åt att diskutera hur den skandaliserade huvudperson och dennes rådgivare väljer att hantera krisen, ibland på bekostnad av rapportering om det som faktiskt hänt.

  • När Wanja Lundby-Wedin för ett år sedan jagades i media var det just hur hon skulle hantera krisen som var ett av de stora diskussionsämnena. Var det verkligen vettigt att kalla till presskonferens en Söndagskväll om man ändå inte tänkt avgå?
  • Efter att Littorin valt att avgå i somras var ett av Aftonbladets huvudargument för att rättfärdiga publiceringen just att Littorin inte personligen ringt upp och dementerat uppgifterna, utan bara skickat en skriftlig dementi via sin pressekreterare.
  • När Kungen nyligen skandaliserades i en bok ägnade kvällstidningarna lika mycket tid åt att diskutera hur kungen krishanterat som åt att skriva vad boken handlat om. Vad hade han för rådgivare som lät honom gå fram och kommentera boken i TV, och pennan i handen var ett knep för att inte framstå som nervös.

Hur man hanterar kriser är naturligtvis avgörande för hur väl offentliga personer kan utföra sina uppdrag. En politiker som aldrig får en chans att föra ut sin politik utan bara får frågor om toblerone/mutor/pensioner blir till slut förlamad.

Men krishanteringen får inte bli huvudfrågan. I hockeymatchen mellan Brynäs och Djurgården i helgen slog Nils Ekman med full kraft sin hockeyklubba över armarna på Jakob Silfverberg. Men den avslutande paragrafen i Magnus Nyströms analys av händelsen handlar inte om det. Den handlar om att Hardy Nilsson och Nils Ekman hanterade händelsen på fel sätt. Magnus Nyström ger till och med ett par handfasta råd om hur presumptiva råskinn bör agera för att slippa dömas för hårt av media:

Vad man borde ha gjort är lyft fram Ekman och Hardy Nilsson tillsammans, sedan haft en presskonferens på Hovet direkt i går eftermiddag.
Där skulle man ha sagt att man var irriterade på Brynäs fasthållning av Ekmans klubba – men sedan skulle men också ha bett om ursäkt för Ekmans överfall.
Hardy skulle sagt:
– Det Ekman gjorde är helt oacceptabelt och inget man vill se på en hockeyrink.
Ekman skulle ha sagt:
– Jag ber hemskt mycket om ursäkt för mitt slag. Jag var arg och jag tappade kontrollen. Jag beklagar det. Och jag är glad att Jakob Silfverberg inte blev skadad.
Då hade Djurgården sluppit ett ännu längre efterspel.
Då hade man sluppit alla frågor som nu kommer fortsätta komma.
Och vill man dessutom vara lite cynisk i vår hårda värld – då hade man också haft större chanser till ett mildare straff för Ekman.

Som om allt skulle bli bra då?

Har du en åsikt om det här? Kommentera gärna här nedanför.

Advertisements

2 svar

  1. Om Wanja vet jag att presskonferensen var kallad till 14.00 på em. Styrelsemötet på AMF drog ut på tiden beroende på att VD:ns oegentligheter uppdagades mer och mer. Styrelsemötet drog därför ut och pressträffen senarelades. Fakta är bättre än antagande….

  2. Tack för din kommentar.

    Det jag försöker fokusera på här är medias ökande fokus på krishanteringen snarare än på vad som faktiskt hänt. En av de saker jag minns var just en kommentar om att LO hade presskonferens på en Söndagskväll, och att allt de hade att säga var att Wanja satt kvar.

    Det är med andra ord inte jag som säger att LO kallat till presskonferens då, utan den kommentatorn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: